Vad är ett medlemskap?

Idag kan man bli medlem i H&M-klubben, få ett medlemskort från sin matbutik eller utnyttja förmånerna med att bli medlem i IKEA Family eller Åhléns. Att näringslivet på detta sätt hämtat inspiration från den ideella sektorn i syfte att knyta kunderna närmare sitt eget företag är det väl ingen tvekan om, men vad gör det för vår allmänna syn på medlemskapet och dess innehåll?

Det är lätt att det uppstår förvirring kring begreppet medlemskap om det betyder en sak när du agerar i rollen som kund gentemot ett företag och när det sedan plötsligt betyder något annat när du agerar i rollen som medlem i en ideell förening. Jag ska försöka besvara frågan om vad ett medlemskap skulle kunna betyda för en ideell förening som Astma- och Allergiförbundet.

Ägandeskap
Vi behöver uppvärdera medlemskapets innehåll från den passiviserande betydelsen av förmåner och nytta (som dominerar inom näringslivet) till värden som rör demokrati och medinflytande. Du som medlem kan vara med och påverka hela organisationens inriktning och utformning. Till skillnad från företag är en ideell förening demokratisk och jämlik, alla medlemmar har en röst oavsett storleken på plånboken. Man kan kalla det för ett ägandeskap.

Mervärde
Men alla vill inte vara aktiva medlemmar, gå på årsmöten eller vara med och bestämma. Många nöjer sig med att vara stödjande medlemmar, även kallat passiva medlemmar (kanske ytterligare ett ord att uppvärdera?). För dessa kan andra saker än enbart möjligheten att påverka föreningen stå i fokus. Det kan handla om fördelar så som rådgivning, stöd i vardagen, social samvaro, delta i aktiviteter, få information (medlemstidning, nyhetsbrev m.m.) eller helt enkelt bara för att stödja en god sak. Man kan kalla det för en form av mervärde.

Självförverkligande
Många vill stödja en god sak, inte enbart för den goda sakens egen skull, utan även för att man vill bekräfta sig själv som en god och (kanske) givmild person. Medlemskapet eller stödet till en viss verksamhet blir den bekräftelse på att man är just en sådan person. Det blir därför också viktigt att man kan identifiera sig med de aktiva och organisationen som man stöder alt. är medlem i. I synnerhet om man ska våga ta steget till att bli aktiv medlem. Att bli aktiv handlar om att hitta en meningsfull uppgift utifrån ens egna drivkrafter (läs mer i boken Medlemsmodellen om detta). Genom att arbeta tillsammans för ett gemensamt mål stärker man också sig själv, sin egen person. Det blir en form av självförverkligande.

Så, hur kan man då beskriva ett medlemskap i en ideell förening som Astma- och Allergiförbundet?

Utifrån mina reflektioner ovan blir slutsatsen att:

Medlemskapet är ett ägandeskap med mervärde och möjlighet till självförverkligande

Nytt material att ladda ner och beställa

Nu i höst drar Astma- och Allergiförbundets stora satsning Barnallergiåret igång och inför det har vi tagit fram nytt material som kanske kan vara användbart för såväl lokalföreningar som för enskilda medlemmar.

• Flyer om Barnallergiåret, dess mål, syfte m.m. – Att ladda ner som PDF här
• Flyer om Allergironden, ett verktyg för skolor att förbättra sin inomhusmiljö – Att ladda ner som PDF här
• Informationsblad om boken ”Barn med allergi”, vänder sig till föräldrar med allergiska barn – Infoblad i PDF

Dessutom har vi tagit fram en helt ny insamlingsfolder om Barnallergifonden, vår fond med 90-konto som ska underlätta livet för svårt sjuka barn som har astma, allergi, eksem eller annan överkänslighet.

Det mesta informationsmaterialet är gratis att beställa (endast porto tillkommer) och går att beställa via vår hemsida:
http://astmaoallergiforbundet.se/information/bestall-material/

För er som är aktiva i en lokalförening finns dessutom möjligheten att från förbundskansliet gratis beställa exemplar av Allergia nr 6/2013 med tema BARN, att dela ut vid möten, läger, mässor etc.

Ni som lokalförening (eller enskild medlem) kan också beställa profilprodukter via hemsidan. Likaså de nya stadgarna finns att ladda ner här på Föreningssidorna eller beställa via hemsidan.

Utöver det finns det nya rollups att låna via förbundskansliet, kontakta Sussie, Niklas eller Bertil för att få reda på mer om lån av rollup och beställning av Allergia.

Från flugpapper till smörgåsbord

Jag var nyligen på en konferens anordnad av ABF och som handlade om folkrörelsen på 2000-talet. Ett av seminarierna hölls av en ledarskapskonsult vid namn Barbro Mellberg. Hon pratade mycket om ledarskap i idéburen sektor och om att fånga engagemang (jag har tidigare skrivit just om att fånga engagemang, 3 okt 2012). Enligt henne använder allt för många föreningar fel metod när de ska försöka fånga människors engagemang. Hon beskrev det som att man hängde upp flugpapper ovanför dörren, så som man gjorde förr i tiden, så att om en fluga råkade flyga förbi skulle den fastna i pappersklistret.

Det hon menade var helt enkelt att många försöker fånga engagemang via en traditionell föreningsstruktur. Man erbjuder någon som råkar komma på ett medlemsmöte eller som hör av sig en styrelsepost alternativt något annat formellt uppdrag. Ofta med resultatet att personen backar illa kvickt och inte dyker upp på nästa möte.

 

Men hur bör man göra istället?

Eftersom det närmar sig sommar tänkte jag använda en annan liknelse som har med sommaren att göra. Barbro menade att man istället bör erbjuda sina medlemmar ett smörgåsbord av aktiviteter som de lätt kan haka på. Istället för att fånga någon i flykten erbjuder man någon att göra något, helst tillsammans med andra, och att man bjuder in sina medlemmar att delta och aktivera sig.

Det viktigaste i föreningen är inte att alla protokoll är utskrivna och påskrivna eller att alla poster i styrelsen är tillsatta, det viktigaste är att föreningen har verksamhet och gör något för sina medlemmar och för att uppnå sina mål.

Men för att lyckas måste man vara beredd att kunna diskutera mål, syfte och verksamhet i föreningen med nya engagerade människor. Det krävs flexibilitet för att andra kanske gör saker på sitt egna vis och inte på det sätt som jag själv är van vid. Öppenhet för att andra kanske har andra tankar, idéer och förslag på hur man kan organisera verksamhet.

Därför är det extra glädjande att Astma- och Allergiförbundets kongress (24-27 maj 2013) valde att ändra stadgarna och öppna upp för nya föreningsformer, såsom nätverk. Det är, för att parafrasera Bertil Orrby, genom att öppna nya möjligheter som vi kan möta 2000-talets engagemang, inte genom att stänga några möjligheter.

 

 

ABF har ett antal nya skrifter och studiecirkelmaterial om att leda, styra och arbeta i en ideell organisation. De går att beställa via ABF:s hemsida. http://webbutik.abf.se/

Värva och vinn Nationaldagsfirande på Skansen

Den förening som värvar flest medlemmar fram till 15 maj i år vinner deltagande för två personer till firandet av Nationaldagen 6 juni på Skansen. Komplett med resa och hotellövernattning.

Chans på 1 000 kr varje månad
Vi lottar ut en vinnare av Rikspresentkort på 1 000 kr varje månadsskifte bland dem som värvat under den månaden. En lott per värvad medlem.

Dubbelt upp
Som vanligt får värvare ett Rikspresentkort på 50 kr för varje värvad medlem. Den som värvar 10 medlemmar får nu också dubbelt upp – alltså ett Rikspresentkort till för alla man värvat, och kommer att värva. Gäller för alla man värvar under 2013, oavsett om det är fram till 10 maj eller senare under året.

Mer information kommer i ett separat utskick. Men vänta inte – börja värva nu!

Tips från coachen

Sveriges förbundskapten i herrfotboll, Erik Hamrén, gästade programmet Hübinette (2012-12-11) där han pratade om ledarskap och hur man bygger ett bra lag. Flera av tipsen kan med fördel även tillämpas inom en förening.

 

Våga drömma!
Vågar man inte drömma och sträva efter sina drömmar kommer man ingenstans. Folk skrattade åt Erik hemma i Ljusdal när han drömde om att bli tränare för ett allsvenskt fotbollslag, idag är han förbundskapten för landslaget. Men det innebär också att övervinna sin rädsla för att misslyckas och göra fel på vägen mot sin dröm.

 

Ett lag – Ett mål
Viktigt att man skapar en laganda. Det kan man göra genom att demokratiskt ta fram ett gemensamt mål som man strävar efter. Men ett mål kräver också insatser från de inblandade, man måste tydliggöra vad som krävs för att uppnå målet.

 

Ledarskap
Är man en ledare handlar ledarskapet om att släppa fram andra än en själv, att få andra att växa och blomstra och bli delaktiga, låta dem få testa saker samtidigt som de blir sedda, bekräftade och peppade i det de gör. Det är en balans mellan att delegera och att uppmuntra, mellan att se till individens behov och till lagets bästa.

 

Respekt för varandra
Alla människor är olika, även i ett fotbollslag eller i en förening. Alla kommer inte kunna tycka om varandra eller dela samma åsikter i alla frågor. En ömsesidig respekt för varandras olikheter och behov är väsentligt för att kunna fungera som ett lag.

 

Påminn dig själv
Skriv ner och påminn dig själv då och då om drömmen och målet, eller varför organisationen finns till, varför är du engagerad i föreningen och varför är föreningens frågor viktiga för just dig? Erik påminner sig själv varje dag om dessa saker, för att komma ihåg varför han gör det han gör och på så sätt kunna göra ett bra jobb som förbundskapten.

Vinnarna i värvartävlingen

Höstens stora medlemsvärvartävling är nu avslutad och vinnarna korade.

Den nystartade Astma- och Allergiföreningen för lägerverksamhet (i Stockholms län) vann genom att värva 41 st nya medlemmar perioden sep-dec. De vinner ett julbord för 10 personer.

Tvåa kom Helsingborg med 32 st nya. Trea kom Ängelholm med 26 st nya medlemmar. Båda vinner vårt andrapris i tävlingen, ett varsitt julbord för 5 personer.

Förutom de som värvat flest så lottade vi även ut 5 st julbord för 2 personer bland alla de enskilda personer som varit med och värvat. Dessa 5 personer vann varsitt julbord:

Rose-Marie Vidar, Alingsås

Charlotte Saric, Gotland

Sara Larsson, Ängelholm

Irene Hansson, Uddevalla

Ann-Charlotte Groiss, Uppsala-Knivsta

 

Stort grattis till alla er som vann och stort tack till alla er som var med och värvade!
Ingen som värvar medlemmar går lottlös, alla som värvar får som vanligt ett Rikspresentkort värt 50 kr.

————————————————————————————————————–

Vi kontaktade även Anders Habenicht från Lägerföreningen för att höra hur de gjorde.

Stort grattis till första vinsten i vår värvartävling!
Ni i lägerföreningen lyckades värva 41 st nya medlemmar, hur gjorde ni?
– Vi fokuserade på att vända oss till gamla lägerdeltagare som idag är vuxna och har egna barn. Av de vi hann vända oss till var det ingen som inte ville vara med och stödja vår verksamhet. Många känner en enorm tacksamhet för alla fina minnen från våra läger och för dem är det en självklarhet att barn även i framtiden ska få uppleva samma sak. Det bäddar för att vi även i framtiden har många nya medlemmar att välkomna då vårt största hinder blev att samtalen tenderade till att bli väldigt långa då man inte haft kontakt på många många år, men fortfarande har så mycket gemensamt att prata om.

Varför tror du att det gick så bra?
– Vi har ju en stor fördel av att vara nya som lokalförening där engagemanget är stort och där vår verksamhet är tydlig och viktig för våra medlemmar. Det är lätt att engagera alla att göra en insats och det finns en stor grupp av gamla elever som gladeligen vill visa sin tacksamhet för vårt arbete och därigenom nu i vuxen ålder hittar tillbaka till Astma och Allergiföreningen.

 Har du några värvartips att dela med dig av?
– Avsätt tid och jobba ihop, då blir det roligare att ringa runt. Samt dela på arbetet. Vi resonerade som så att om alla värvar någon istället för att en ska sitta och värva alla så blir det inte alls en lika tung uppgift.

 

Fotnot: Astma och Allergiföreningen för lägerverksamhet, är en lokalförening inom Stockholms län som har som uppgift att driva vidare de läger som sedan 30 år tillbaka har anordnats av Astma och Allergiföreningen i Stockholms län. Styrelsen utgörs av före detta elever, ledare, föräldrar och veteraner inom Astma och Allergiföreningen. För närvarande anordnar man i samarbete med Ungdomsförbundet Sveriges flotta, två läger varje sommar på Assö, för barn mellan 7-15 år. Verksamheten fokuserar på segling och har som måtto att ge barn och föräldrar en semester från handikappet. Se även: www.assoseglarskola.se

 

Anders Habenicht (Habbe), vice ordförande i Lägerföreningen och kurschef på Sjösportslägret instruerar samarbetslek med glutenfri pasta

Föreningslivets största utmaning

Så här resonerade professor Lars Svedberg (Ersta Sköndals högskola, avd civila samhället) under en föreläsning om föreningslivets största utmaning hittills.

• Det finns idag en mindre självklar och mindre respekt för en organisations röstbärarfunktion (varför ska någon annan företräda mina intressen?).

 

• Det finns ett ökat nyttoperspektiv i samhället, det räcker inte med att bara finnas idag som förening, man måste bevisa vilken nytta eller skillnad man gör i samhället. Detta nyttoperspektiv tar sig också uttryck i ändrade bidragsregler, från föreningsstöd till mer projektbidrag, från formella krav på föreningens uppbyggnad till mer kontroll över hur man använder pengarna.

 

• Det ökade välståndet de senaste 20-50 åren har lett till att kraven på samhället har ökat i samma takt. Innebär i sin tur att allt mer, i synnerhet arbetet, måste dels professionaliseras och dels sönderdelas i mindre delar för att kunna möta alla anspråk. Tillsammans med ökad kritik av röstbärarfunktionen kan det leda till den utveckling vi ser just nu inom handikapprörelsen med en allt större segmentering och fragmentisering i allt mindre diagnosförbund (idag finns det t.o.m. två paraplyorganisationer inom handikapprörelsen, HSO och Lika Unika).

 

• Människor förväntar sig även att ideella föreningar ska uppträda mer professionellt. Här finns det en brist på insikt och kunskap om föreningsformen och vad det innebär att vara en ideell organisation. En förening har helt andra förutsättningar att agera snabbt, professionellt och anställa personal på samma sätt som t.ex. företag, myndigheter eller övrig offentlig sektor.

 

Väl mött eller fel mött

För att försöka möta dessa ökade krav i samhället finns det en rad åtgärder som en del föreningar tar till med mer eller mindre lyckat resultat.

• Ideella ledare agerar mer och mer som företagsledare och tar efter en managementkultur som återfinns inom den privata sektorn, men det är en logik som inte passar in i den ideella sektorn och som därför, med stor säkerhet, kommer att misslyckas.

 

• Man anställer personal men anställda (professionella) förändrar föreningen i grunden. Frågan är om det är till det bättre eller till det sämre? Vart tar det ideella arbetet vägen när man inför anställda? Vad händer med förväntningarna på föreningen? Finns det kunskap och ansvar nog att axla en arbetsgivarroll? Det finns en rad frågor och risker man måste vara medveten om innan man anställer personal i en ideell förening.

 

• Man slänger ut alla regler och övergår till lösa nätverk istället men glömmer samtidigt att nätverk och nätaktivism aldrig kan ersätta den mer stabila föreningsformen och att vi fortfarande har behov av att träffas och göra aktiviteter tillsammans i organiserad form.

 

• Men det finns också en risk att man inte gör någonting, inte förändrar sig alls, vilket medför att man sakta dör ”sotdöden” som Lars beskrev det. Alla föreningar (inom handikapprörelsen) kommer inte lyckas att förnya sig så att de blir relevanta för människor med en viss funktionsnedsättning och de kommer oundvikligen att dö.

Autogiro gör att medlemmar stannar kvar längre

Hösten 2011 lät vi en konsultfirma göra en analys av vårt medlemsregister. Det gjorde vi för att få en bättre uppfattning om hur den typiske medlemmen ser ut, hur länge man är kvar som medlem i snitt osv. Detta var ett led i arbetet med att ta fram fakta inför Framtid för förbundet och en ev. organisationsförändring.

Undersökningen visade att nya medlemmar stannar i snitt kvar 2-3 år, sen går många ur som medlemmar. Varför de går ur är svårt att svara på. Kanske har de fått den information och det stöd som de från början efterfrågade, kanske uppfyllde vi inte deras förväntningar, kanske beror det på att besvären blir bättre eller att det allergiska barnet blir vuxet och flyttar hemifrån. De flesta som själva aktivt valt att gå ur som medlemmar var nämligen mellan 20-29 år och/eller bodde i en storstadsregion. Det verkar dock som om en del av dessa återvänder som medlemmar senare, kanske när de själva fått barn som utvecklat astma/allergi.

De som istället stryks pga bristande betalning (inaktivitet) visade på en annan tendens, de hade ofta låga inkomster. Barnfamiljer var klart överrepresenterade i denna kategori.

Men merparten av våra medlemmar idag har varit medlemmar mycket länge, 5 år eller längre. Det verkar alltså finnas en kritisk gräns vid 2-3 år. Efter det stannar man i regel kvar mycket länge som medlem.

Vi undersökte även hur den ekonomiska situationen såg ut, både vad gäller nuvarande medlemmar och utträdda medlemmar. Det visade sig att de med låga inkomster har vi svårt att hålla kvar som medlemmar medan de med höga inkomster har vi svårt att överhuvudtaget få in som medlemmar.

Autogiro-medlemmar
Något som undersökningen också visade var att nya medlemmar som gick över till autogiro innan 2-3 år hade passerat stannade kvar mycket längre som medlemmar än de som betalade med inbetalningskort per år. I snitt stannar en medlem som betalar via autogiro kvar 14 månader längre än de som betalar med inbetalningskort. Med autogiro försvinner dessutom risken att någon stryks pga bristande betalning (inaktivitet), det krävs däremot en aktiv handling för att avsluta sitt medlemskap.

Slutsatsen utifrån denna analys blir att vi i fortsättningen kommer satsa ännu mer på att få fler medlemmar, nya såväl som befintliga, att gå över till autogiro. Att betala lite per månad möjliggör att färre stryks pga bristande betalning samtidigt som fler med låga eller begränsade inkomster kan stanna kvar längre, oavsett om det rör sig om pensionärer, barnfamiljer eller studenter.

FS-möten och Nyhetsbrev upplagda

Nu har vi (på begäran av er föreningar) lagt upp förbundsstyrelsens inplanerade möten för 2013. De finns under fliken Kongress.

 

Nyhetsbreven* kommer nu även att läggas ut här på Föreningssidorna. De återfinns under fliken Organisation, strax under Månadsbreven.

*Går ut via epost till alla medlemmar i Astma- och Allergiförbundet som har en epostadress.

 

Har ni fler förslag på saker som borde läggas upp eller ingå i Föreningssidorna, kontakta gärna mig, Sussie eller Bertil på kansliet.

/Niklas Olin

Så ser svenskarnas engagemang ut

Den 16 oktober släpptes en rapport om hur svenskarnas engagemang ser ut år 2012. Undersökningen är gjord av tankesmedjan Sektor3 i samarbete med Svenska Kyrkan, Riksidrottsförbundet, Forum samt arbetsgivarföreningen KFO. Flera av resultaten är intressanta att fundera vidare kring, i synnerhet om man som förening vill kunna möta en ny generations förväntningar och fånga ett engagemang idag. Jag har sammanfattat ett antal fakta från rapporten. Du hittar hela rapporten här: http://www.sektor3.se/2012/10/opinion/

Skäl till varför man engagerar sig?
1. Man hjälper andra
2. Det är roligt
3. Man får nya vänner

Skäl till varför man inte engagerar sig?
1. Jag prioriterar annat / Jag har inte tid
2. Jag har inte fått frågan
3. Jag har inte hittat något som engagerar mig

Vem är engagerad?
50-64 år – Aktiva
16-29 år – Ej aktiva

Hög utbildning – Aktiv
Låg utbildning – Ej aktiv

Småstad/tätort – Aktiv
Storstad – Ej aktiv

Ju högre utbildning och ålder, desto större engagemang.

Tidigare forskning har visat att ensamstående i lägre utsträckning är aktiva i en organisation än gifta/samboende. Det stöder inte denna rapport. Enligt denna undersökning är de mest aktiva istället: Gifta, skilda, ensamstående. De som är minst aktiva är: Särbos och sambos.

Hur är man engagerad?
Typ av organisation (i fallande prioritetsordning):
Fackförbund, Idrottsförening, Boendeförening, Konsumentkooperativ, Intresseorganisation, Humanitär organisation, Religiöst samfund, Politiskt parti

16-29 år – Föredrar nätverk, volontärskap, enstaka insatser, vara ledare
50-64 år – Föredrar att vara givare, medlem, förtroendevald

Män är huvudsakligen engagerade inom idrottsföreningar, boendeföreningar och intresseorganisationer som ledare eller förtroendevalda.

Kvinnor är å sin sida engagerade inom humanitära organisationer som givare eller volontärer.

Steget från passiv till aktiv medlem
Organisationer där det upplevs vara lätt att bli aktiv (i fallande ordning):
Idrottsföreningar, Boendeföreningar, Intresseorganisationer och Humanitära organisationer

Organisationer där det upplevs vara svårt att bli aktiv (i fallande ordning):
Fackförbund, Kooperativa föreningar, Religiösa samfund, Politiska partier

Andra människors uppmuntran till en frivillig insats är viktig för att ta steget från passiv till aktiv medlem, viktigare än t.ex. media, politiker, arbetsgivare m.fl. Att hjälpa en medmänniska (i nöd ex.) är en viktig orsak. De frågor som engagerar människor mest är de som rör: Mänskliga rättigheter, Barn och ungas utveckling samt demokratifrågor.

Effekt för den enskilde av engagemanget
1. Utökat mitt sociala nätverk
2. Påverkat min personlighet/identitet positivt
3. Fått ökad förståelse för andra människor
4. Fått en mer positiv syn på framtiden
5. Påverkat min karriär positivt

Finansieringsformen påverkar förtroendet för organisationen
Finansiering som upplevs positivt (i fallande ordning):
Medlemsavgifter, Gåvor/insamling, anslag från stiftelser och fonder

Finansiering som upplevs negativt (i fallande ordning):
Företagssponsring, privata donationer/testamenten, bidrag från stat, kommun och landsting

Störst förtroende har Läkare utan gränser, Rädda barnen och fackförbunden.
Minst förtroende har Röda korset och religiösa samfund.

Sammanfattningsvis är svenskarnas förtroende för ideella organisationer mycket stort och de tycker att organisationerna är viktiga, i synnerhet eftersom de ökar mångfalden och ger människor möjlighet att påverka samhället. Mer än hälften av de som svarade (53%) anser sig vara delaktiga i civilsamhället och 6 av 10 som är engagerade idag har varit engagerade i minst 10 år. 75% av de aktiva upplevde sitt engagemang som något positivt.